Studiens syfte är att utifrån en samlad genomgång av de historiska orsakerna till elmarknadsreformens centrala byggstenar översiktligt identifiera vilka förändringsbehov som föranleds av dagens och morgondagens utmaningar inom energiområdet. Målet är att kunna redovisa förslag till prioritering av konkreta förändringsbehov i den mån sådana behov av förändring av de centrala byggstenarna identifierats.
Det första arbetsområdet innefattar en beskrivning av elmarknadsreformens centrala byggstenar, dvs de definitioner, det regelverk och de institutioner som skapades i den svenska elmarknadsreformen och de två första elmarknadsdirektiven.
Arbetsområdet innefattar också vår bedömning av vilket paradigm och vilka motiv som föranledde denna strukturering. Bedömningen tar sin utgångspunkt i den verklighet, de kunskaper och den problemanalys som rådde för snart 20 år sedan när den svenska elmarknadsreformen utformades. Viktigt för den valda struktureringen var också det handlingsutrymme som då fanns – eller ansågs finnas – när det gällde att ändra på marknadsstrukturer, institutionella strukturer och regelverk.
Det andra arbetsområdet innefattar en analys av förändringskrav till följd av dagens och morgondagens utmaningar på elmarknaden. Utvecklingen under de senaste 20 åren har skapat nya förutsättningar som naturligt nog inte kunde beaktas av arkitekterna bakom 90-talets elmarknadsreform. Vår kunskap om villkoren för en effektiv elförsörjning på en konkurrensmarknad har fördjupats. Marknadens dynamiska utveckling och den tekniska utvecklingen har också möjliggjort skapandet av nya marknadslösningar. Arbetsområdet innefattar en övergripande analys av om paradigmförändringen eller, mer konkret, om någon eller några av dessa utmaningar innebär behov av förändringar i utformningen av den svenska elmarknadsreformens centrala byggstenar.
Det tredje arbetsområdet innefattar rekommendation avseende prioritering av konkreta förändringsbehov. Studien ska kunna bidra till en helhetssyn på elmarknaden och det förändringsbehov som kan finnas. Det kan på så sätt bidra till svenska nationella intressenters inspel på EU-nivå när det gäller kommande förändringar i gällande regelverk.