Leveranssäkerhet på multinationella elmarknader

Syftet med projektet är att studera hur olika regelverk för hantering av situationer med hög elförbrukning i olika områden och länder samverkar. Som exempel kan nämnas Sverige där Svenska Kraftnät handlar upp en effektreserv och Danmark där Energinet.dk är ansvarig för att se till att det finns tillräckligt med effekt. Denna fråga är central för ett effektivt elsystem, och det är viktigt att regelverket sätts upp på ett sådant sätt så att alla inte förlitar sig på att grannsystemet klarar frågan. I projektet skall olika system för denna hantering studeras, inklusive de ovan nämnda för Sverige och Danmark, och studier ska genomföras för vilka drivkrafter de olika hanteringsmetoderna leder till för olika aktörer.

Projektbeskrivning

En risk för effektbrist finns i alla elsystem eftersom många kraftverk kan vara ur drift samtidigt som elförbrukningen är hög. I och med avregleringen av elmarknaden har frågan kommit upp som en av de viktiga eftersom separering av producenter och systemansvarig gör att ”ansvaret” för nya kraftverk blir något otydligt. Det vanliga antagandet för en ”perfekt marknad” innebär också att elpriset förväntas hamna på marginalkostnaden för det sist använda kraftverket, d.v.s. driftkostnaden i detta. Om man bara utgår från detta så innebär det att det sist använda kraftverket inte kan få finansiering för de fasta kostnaderna. Vad som dock modifierar denna problematik är att även konsumenterna kan vara priskänsliga och att den ekonomiska hanteringen av obalanser i elsystemet, speciellt vid effektbrist, spelar roll för olika aktörers intresse att vara med och lösa effektproblematiken.

En utmaning, speciellt i Europa, är dock att olika länder har dragit olika slutsatser om hur denna fråga bör hanteras. Dessutom är ägarstrukturen för de systemansvariga och uppdraget till dessa olika i olika länder. Det är dock så att när olika länder gör sina uppskattningar av risken för effektbrist så utgår man från en bedömning av möjlig handel med grannländer, d.v.s. man utgår från att man kan få hjälp av grannländer vid dessa situationer. En frågeställning är också om ett land, d.v.s. en systemansvarig, har rätt att behandla utländska elkonsumenter (d.v.s. export) annorlunda än inhemska elkonsumenter.

Med mer vindkraft i det europeiska elsystemet kommer denna fråga att fortsätta att vara aktuell, 2 men den kommer förändras. Om man dimensionerar systemet som om det aldrig blåser vid effekttoppar, så kommer systemet i verkligheten att få en mycket lägre risk för effektbrist än vad som avsetts, eftersom det finns en viss möjlighet att vindkraften kan producera även vid hög elförbrukning. Studier har visat att man kommer få ett ”spetsigare” nettobehov av effekt vid mycket vindkraft, d.v.s. man kan få ett mycket högt behov men endast under en mycket kort tid. Dessutom kan det blåsa i ett land med inte i grannlandet vilket påverkar möjligheten till handel.

Utmaningen är att beskriva och analysera hur de olika regelverken i olika länder samverkar och hur olika syn på ansvaret för att lösa frågan påverkar vilka åtgärder som kommer fram. Detta inkluderar t.ex. flexibel elförbrukning med de krav som detta ställer på mätning och kommunikation.

Förväntat resultat

Följande resultat väntas från projektet:

• En beskrivning av flera olika regelverk som finns för hantering av effektbrist. Detta inkluderar såväl formella regelverk som hur de hanteras i praktiken
• En beskrivning av hur dessa regelverk kan hanteras i simuleringsmodeller så att man kan studera konsekvenserna av olika regelverk
• Studier av olika situationer, t. ex. med respektive utan större mängder vindkraft, med olika regelverk och drivkrafter i grannländer där syftet är att studera hur situationen kommer fungera, om regelverken ger önskat resultat eller behöver modifieras etc.