Arbetet med detta dokument har skett genom tre stycken seminarier/workshops. Arbetsgruppen har samlats en gång i Göteborg och två i Stockholm. Mellan dessa seminarier har arbetet pågått med detta dokument genom interna remissomgångar.
De frågeställningar som har diskuterats har koncentrerats kring:
- Vad krävs för att nuvarande modell skall fungera effektivt.
- Vad skulle det innebära om nätägarna fick totalansvaret för den fysiska
leveransen.
- Vilka funktionskrav bör ställas på mät och insamlingssystemen?
- Konkurrensen inom områdena mätning och kommunikation.
Arbetsgruppen har i sina diskussioner konstaterat att teorin och regelverket kring mätning och avräkning bakom dagens elmarknad i Sverige är logiskt. Det stora problemet är att reglerna genererar så mycket administration att aktörerna inte förmår leva upp till kraven. Manuella avläsningar skall periodiseras, preliminära och definitiva andelstal skall räknas ut. Timserier skall hämtas, aggregeras och allt som oftast behöver dessa serier dessutom rättas och skickas om.
Ett viktigt område för vidare arbete är frågorna om mätare och fjärravläsning. Om de problem som sammanhänger med dessa frågor löses skulle mycket av det administrativa arbetet som idag finns kunna rationaliseras bort. En väl fungerande nationell standard för mätarnas funktionalitet och ett brett införande av fjärravläsning skulle vara gynnsamt för flera av de förslag som arbetsgruppen har diskuterat. Medvetenheten om att investerings- och drift kostnaderna idag är betydande för fjärravläsningssystem är stor. Kostnaderna måste vägas mot eventuella fördelar. Det finns också tekniska problem som måste lösas. Ett område som särskilt bör belysas ytterligare är förutsättningarna att i stor skala utnyttja bredbandstekniken.
Parallellt med det vidare arbetet med mätning och kommunikation är en djupare analys av förslaget förenklad balansavräkning, avsnitt 4.1, motiverat. Det är en lösning som skulle minska administrationen för framförallt nätägarna samtidigt som förutsättningarna för de balansansvariga att handla sig i balans skulle öka.
En reform som har diskuterats innebär att nätägarna får totalansvaret för den fysiska leveransen. Nätägarna skulle inte tillåtas prissäkra leveranserna utan skall leverera till spotpris. För att genomföra ett förslag som detta krävs det en bred förankring och förberedelser. Det ligger inte i arbetsgruppens arbete att bedöma om tiden är mogen för en så stor förändring men arbetsgruppen ser gärna att beslutsfattarna överväger om detta inte vore värt att studera i detalj eftersom reformen skulle innebära stora förenklingar.
Ytterligare en frågeställning som bör analyseras vidare är åtgärder för att öka flexibiliteten på efterfrågesidan, till exempel effektreduktion hos elvärmekunder (kapitel 6). Sådana åtgärder kräver sannolikt investeringar i tekniska system för kommunikation mellan nätföretag och kund.