Elforsk har kommit överens med Skånska Energi att fortsätta projektet ”Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer” (se vidare Elforsk Report 06:40 Demonstration Project: Consumer reactions to peak prices). Motivet är primärt en ökande andel värmepumpar, vilket innebär en större osäkerhet och risk beträffande effektuttaget vid tillfällen då det är mycket kallt. Genom en förlängning av projektet och en utökning av antalet medverkande kunder med värmepumpar, skulle större kunskap nås beträffande värmepumpar i allmänhet, och i synnerhet möjligheten att indirekt styra dessa med prissignaler.
Kunder till Skånska Energi som deltagit i tidigare försök erbjöds en förlängning av avtalet ytterligare ett år. Dessutom utökas deltagandet med ytterligare 50 kunder som använder värmepump. Ytterligare 75 kunder till Skånska Energi och som inte blir varslade om höga priser, utgör referensgrupp i analysen. Dessa kunder utgör en del i parallellprojektet ”Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek”.
I årets försök har vi dessutom testat en något förändrad kontraktsutformning. Förändringen innebär att ersättningen eller rabatten är proportionell mot antalet timmar som högt elpris tillämpas. Vidare har vi under årets försök också avtalat med kunden om möjlighet att tillämpa högt elpris under hela dygnet.
Under vinterns försök inträffade några perioder med för södra Sverige mycket låga utetemperaturer. Vid en av dessa perioder låg nattemperaturen ner mot -15 till -18 tre nätter i följd.
Resultaten visar att effektminskningen i procent räknat, har varit något mindre vid denna vinters försök än tidigare vintrar. Detta beror förmodligen på att andelen värmepumpar i försöksgruppen har varit betydligt större än under förutvarande försök. Elbehovet för uppvärmningsändamål har därför varit mindre, i synnerhet vid temperaturer strax under 0 grader. Effektreduktionen i kW har dock blivit större, eftersom utetemperaturen i genomsnitt har varit mycket lägre än under tidigare försök, och därmed inneburit ett större uppvärmningsbehov.
Det mest intressanta resultatet från årets försök är att deltagande kunder även vid mycket låga utetemperaturer har visat en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen vid tillfällen för högt elpris. Detta har inte kunnat visas vid tidigare års försök beroende på mildare vintrar. Affärsmodellen har därmed visat sig hålla även vid utetemperaturer då en effektbristsituation är mer sannolik.
Resultatet av analysen beträffande värmepumparnas karakteristik visade sig vara överraskande linjärt med utetemperaturen för i synnerhet värmepumpar som tar värme från uteluften. Analysen visar därför att luftvärmepumpar inte är så ”farliga” för elsystemet vid låga utetemperaturer som man i allmänhet har trott. Detta har i denna analys kunnat visas i temperaturer ner mot -18 grader.
Värmetrögheten i huskroppen gör att effektbehovet baserat på innetemperaturen utjämnas över dygnet. Under analysperioden förelåg stora temperaturskillnader mellan dag- och natt, vilket förstärker betydelsen av husets värmetröghet. Vidare kan man anta att termostatfunktionen i elradiatorer har brister. - Dels på grund av ålder, men också för att radiatorn i vissa fall är dold bakom möbler.
Analysen visar också att elbehovet i hus med värmepump inte är så låg i förhållande till övriga elvärmesystem som man kunde förvänta sig. Detta baserat bl. a på uppgifter från fabrikanter. Detta beror troligtvis på att man i allmänhet inte har renodlade elvärmesystem, i synnerhet där värmepumpar har uppgetts utgöra den huvudsakliga värmekällan. Det är troligt att man förutom värmepump i stor utsträckning även har golvvärme i kök, hall och badrum. Dessutom har man nog i många fall av ekonomiska och praktiska skäl inte konverterat till värmepump i andra uppvärmda byggnader som garage, förråd, annex och uterum.